Smarta glasögon i fokus på Disability Tech Summit

Det är alltid lika kul att få ta del av vad våra specialister runt om i koncernen är ute på. Pär Lannerö, tillgänglighetsexpert på vårt dotterbolag Metamatrix, besökte Disability Tech Summit 2026 i Köpenhamn. En konferens om teknik och tillgänglighet där AI förstås stod på agendan. Men det var framför allt de smarta glasögonen som fångade Pärs intresse. Här delar han med sig av sina spaningar.

Pär Lannerö | Tillgänglighetsexpert på Metamatrix testar glasögon med inbyggd kamera och skärm

Pär Lannerö | Tillgänglighetsexpert på Metamatrix testar glasögon med inbyggd kamera och skärm

Världens första AI - skapad för funktionshindrad

Konferensen Disability Tech Summit 2026, med bland annat Nordiska ministerrådet och AccessibleEU ställde frågan ”Hur kan vi säkerställa att framtidens AI är inkluderande, rättvis och tillgänglig för alla?”

Och en del AI blev det förstås.

Tobias Nyhuus Jensen, AccessibleEU:s nationella expert för Danmark, berättade till exempel att syftet med historiens första AI-robotar (Kourai Khryseai, som beskrivs i Iliaden) var att underlätta för en person med funktionsnedsättning.

Charlotte Ovessons smarta formulering ”improbable people” är också värd att nämna: Statistiskt ovanliga människor (till exempel någon som backar med en rullstol) riskerar att inte betraktas som människor av AI-system (till exempel självkörande bilar som inte borde köra på människor).

Smarta glasögon - aktuellt exempel på Disability Tech

Nu på väg hem är det dock inte inslagen om AI jag minns mest, utan en massa smarta glasögon:

  • Glasögon som visar textremsor för allt användaren hör (eller inte hör)

  • Glasögon som berättar vad användaren ser (eller inte ser)

  • Glasögon som går att styra med rösten

  • Glasögon som kan filma och fotografera

  • Glasögon som kan styras med gester

  • Glasögon för att lyssna på musik

  • Glasögon som låter blinda läsa pappersböcker

  • Glasögon med inbyggd GPS och karta 

  • Glasögon för VR-undersökning av rullstolstillgänglighet

Googles tidiga glasögon kritiserades - och inte utan anledning. De kunde filma och ta kort utan att det märktes. Inte okej. Men dagens smarta glasögon har antingen ingen kamera eller så lyser en lampa så att det är tydligt när de filmar. Och tekniken är betydligt bättre. Bättre batteri, bättre bild, bättre ljud, bättre allt.

Smarta glasögon har blivit ganska mogna, och det är värdefullt inte minst för personer med funktionsnedsättning.

Smarta glasögon i praktiken

En av talarna var David Lega. Han har bland annat suttit i EU-parlamentet, tävlat i paralympics och slagit flera världsrekord i simning. Men inte förrän han fick smarta glasögon kunde han själv fotografera sin familj på semestern. David hade ett budskap om integritet: Användaren bör få välja vem som ska få veta vad. Ibland är det bättre att ett teknikföretag har en mikrofon som teoretiskt sett kan tjuvlyssna än att en assistent eller anhörig gör det. 

Maxine Williams från Meta gav ett konkret exempel: Synskadade som använder AI-glasögon har berättat att de vill hellre att Metas glasögon läser av ett graviditetstest än att fråga en människa om hjälp. 

Både Williams och Lega lyfte även fram estetiken. Glasögon ska ha snygg design och rullstolar får gärna vara coola!

Smarta glasögon och AI hänger för övrigt ihop, åtminstone på vissa områden. Det är till exempel AI-teknik som gör text av ljud eller berättar för en synskadad vad som finns i burken i skafferiet.

Men smarta glasögon erbjuder även nya funktioner som inte är AI-baserade. GPS-navigation har vi till exempel haft länge. Men med smarta glasögon kan vägbeskrivningen visas med pilar överlagrade i synfältet. 

En av konferensdeltagarna som har nedsatt hörsel demonstrerade smarta glasögon från Even realities. De textar både på svenska, engelska och danska, och går att kontrollera med en ring på fingret. 

Meta-glasögonen som jag provar på vinjettbilden kan inte bara visa text, utan en hel ”skärm” med nästan lika mycket innehåll som en mobilskärm. Med ett armband känner systemet av mina hand- och fingerrörelser. Systemet kan alltså styras med gester - men helt utan pekskärm.

VR-glasögon för ökad tillgänglighet

Jag fick även sätta på mig ett par glasögon som var smarta på ett helt annat sätt, nämligen VR-glasögon. De är ju inte så nya, men tillämpningen från DTU Skylab var relevant för en konferens om Disability Tech: Användaren kunde sitta i en rullstol och åka runt i ett ännu inte byggt badrum. Det blev ytterst tydligt att badrummets fönster satt för högt upp för att kunna nås från rullstol. Däremot gick det att komma nära toaletten för att kunna flytta över dit från rullstolen. Synd bara att toalettstolen inte fanns på riktigt utan bara i VR-världen.

Tack Pär för att du delar med dig av dina spaningar och insikter!


Kontakta mig om du vill veta mer om digital tillgänglighet

Nästa
Nästa

Från AI-chatt till agenter